Idag har jag varit på samverkansmöte, där vi hade intressanta diskussioner angående arbetsmiljöansvar. Problemet många gånger är ju att rektorn har ansvaret för arbetsmiljön, medan det är tekniska som har resurserna.
En fråga som mer direkt påverkar personalen på skolorna är att det föreligger förslag från rektorsgruppen att minska på de pedagogiska måltiderna.
Torsdagshälsningar!
Åsa
torsdag 3 december 2009
fredag 27 november 2009
Förbundsråd 26 november
Igår var jag på LR:s förbundsråd, där huvudpunkten var den kommunala avtalsrörelsen.
Samtidigt hade Lärarförbundet representantskapsmöte, där man också hade att ta ställning till ett förslag till yrkande. Både Förbundsrådet för LR och representantskapsmötet för Lärarförbundet godkände förslaget. Läs mer på lrxyzreg6.blogspot.com.
I övrigt valdes Anneli Landberg från Laholm till 6:e suppleant till förbundsstyrelsen.
Trevlig helg!
Åsa
Samtidigt hade Lärarförbundet representantskapsmöte, där man också hade att ta ställning till ett förslag till yrkande. Både Förbundsrådet för LR och representantskapsmötet för Lärarförbundet godkände förslaget. Läs mer på lrxyzreg6.blogspot.com.
I övrigt valdes Anneli Landberg från Laholm till 6:e suppleant till förbundsstyrelsen.
Trevlig helg!
Åsa
torsdag 26 november 2009
Verksamhetsbesök
Jag fortsätter att befinna mig i så stor utsträckning som möjligt ute i verksamheten, vilket kan innebära att expeditionen bitvis är obemannad.
Svarar det inte där nås vi alltid lättast via fc, alternativt våra mobiltelefoner. Idag finns jag på Höglandskolan och Själevadskolan.
Hälsa gärna på oss när det blir öppet hus!
Jonas J, biträdande kommunombud 070-6544026
Svarar det inte där nås vi alltid lättast via fc, alternativt våra mobiltelefoner. Idag finns jag på Höglandskolan och Själevadskolan.
Hälsa gärna på oss när det blir öppet hus!
Jonas J, biträdande kommunombud 070-6544026
torsdag 12 november 2009
Block 2
Jag har nu återkommit från genomförd kommunombudsutbildning, block 2.
Under utbildningen har jag bl.a. haft äran att träffa vår förbundsjurist Kristina Rollbäck och lära mig ett och annat om den komplicerade juridiska ram vi hela tiden måste verka inom. LAS och tillsynsplikt är exempel på områden som vi berörde. Utbildningen består av totalt fyra block.
Hör gärna av er om ni har funderingar.
Ha en bra dag!
/Jonas Jakobsson, biträdande kommunombud.
Under utbildningen har jag bl.a. haft äran att träffa vår förbundsjurist Kristina Rollbäck och lära mig ett och annat om den komplicerade juridiska ram vi hela tiden måste verka inom. LAS och tillsynsplikt är exempel på områden som vi berörde. Utbildningen består av totalt fyra block.
Hör gärna av er om ni har funderingar.
Ha en bra dag!
/Jonas Jakobsson, biträdande kommunombud.
Dagordning för styrelseutbildning och styrelsemöte
Tid: Torsdagen den 12 november kl. 12.45 - 16.00
Lunch från 11.30 på Richard Sångkock
Plats: Teorirummet idrotten, Nolaskolan
Utbildning: Ferietjänster
LAS
Styrelsemötets ärenden:
- Föregående protokoll
- Rapporter
o SAMK 15 oktober
o SUG 15 oktober
o Avtalskonferens 19 oktober (läs : lrxyzreg6.blogspot.com)
o Överläggning ang. tjänsteställen
- Datorer till FFM
- Öppet Hus fackexp.
- Lokalombudsrunda – aktuella frågor
- Övriga frågor
Välkommen!
Åsa Elfving, ordförande
Nästa utbildningstillfälle blir 15/12 i våra nya lokaler.
Lunch från 11.30 på Richard Sångkock
Plats: Teorirummet idrotten, Nolaskolan
Utbildning: Ferietjänster
LAS
Styrelsemötets ärenden:
- Föregående protokoll
- Rapporter
o SAMK 15 oktober
o SUG 15 oktober
o Avtalskonferens 19 oktober (läs : lrxyzreg6.blogspot.com)
o Överläggning ang. tjänsteställen
- Datorer till FFM
- Öppet Hus fackexp.
- Lokalombudsrunda – aktuella frågor
- Övriga frågor
Välkommen!
Åsa Elfving, ordförande
Nästa utbildningstillfälle blir 15/12 i våra nya lokaler.
onsdag 4 november 2009
Seminarier för studie- och yrkesvägledare
Saco inbjuder till seminarier i samband med mässorna i Malmö 25
november och Stockholm 3 december. Där kan du lyssna på Sacos ordförande
Anna Ekström och Sacos arbetsmarknadsutredare Ossian Wennström samt få
möjlighet att diskutera och ställa frågor.
Välkommen till seminarier om de unga, krisen, arbetsmarknaden och
framtiden!
Under 2010 påbörjar nya kullar av universitets- och högskolenybörjare
vägen mot en färdig examen. Många av dem kommer att inleda valet av
utbildning vid Sacos studentmässor i Malmö och Stockholm eller med Sacos
skrifter Välja yrke och Framtidsutsikter i sin hand. För de allra flesta
kommer utbildningen att innebära förbättrade möjligheter att både
utvecklas och få jobb, men ett antal kommer ändå att ha svårt att komma
in på arbetsmarknaden.
Seminariumet i Malmö 25 nov
Seminariumet i Stockholm 3 dec
Åsa Elfving, på uppdrag av Margaretha Byhlin
november och Stockholm 3 december. Där kan du lyssna på Sacos ordförande
Anna Ekström och Sacos arbetsmarknadsutredare Ossian Wennström samt få
möjlighet att diskutera och ställa frågor.
Välkommen till seminarier om de unga, krisen, arbetsmarknaden och
framtiden!
Under 2010 påbörjar nya kullar av universitets- och högskolenybörjare
vägen mot en färdig examen. Många av dem kommer att inleda valet av
utbildning vid Sacos studentmässor i Malmö och Stockholm eller med Sacos
skrifter Välja yrke och Framtidsutsikter i sin hand. För de allra flesta
kommer utbildningen att innebära förbättrade möjligheter att både
utvecklas och få jobb, men ett antal kommer ändå att ha svårt att komma
in på arbetsmarknaden.
Seminariumet i Malmö 25 nov
Seminariumet i Stockholm 3 dec
Åsa Elfving, på uppdrag av Margaretha Byhlin
måndag 2 november 2009
Överläggning
Torsdag 29 oktober träffade jag och Robert personalchefen på Barn- och Utbildning samt förhandlingschefen för att diskutera riktlinjer vid tjänsteresor. Arbetsgivaren återkommer senare med ett konkret förslag.
Åsa Elfving, kommunomud
Åsa Elfving, kommunomud
torsdag 15 oktober 2009
SKL: Jante hör inte hemma i skolan / LR: En bra skola kan inte byggas på misstro mot lärarna!
Jante hör inte hemma i skolan /SKL
Publicerad: 12 oktober 2009, 04.43. Senast ändrad: 12 oktober 2009, 08.24
LÄRARNAS VILLKOR Låsningarna mellan arbetsgivarsidan och lärarfacken om lärarnas arbetstid och löner går ut över eleverna. Vi måste sluta titta i backspegeln, skriver företrädare för förhandlingsdelegationen på SKL och ställer fyra krav inför avtalsrörelsen.
Lärarna är den viktigaste resursen för elevernas utveckling och resultat. Trots det har rektorerna, som ansvarar för helheten i skolan, inte möjlighet att fullt ut disponera lärarnas arbetstid utifrån den enskilda skolans behov. Det är ohållbart.
Det senaste året har Sveriges Kommuner och Landsting och de två lärarorganisationerna diskuterat hur lärarnas arbetstid ska användas för att nå bäst resultat i en målstyrd skola. Trots att vi är eniga om att arbetsvillkoren för skolans medarbetare är avgörande för både resultat, kvalitet och arbetsmiljö har vi inte lyckats komma varandra närmare. De låsningar som finns går bara ut över elever, lärare och rektorer.
Nu står vi inför en avtalsrörelse. Det är dags att sluta titta i backspegeln. Det gemensamma målet är en bättre skola. För att uppnå det, krävs ett nytt synsätt på flera områden.
1. De centrala parterna måste sluta peta i detaljer. Alla skolor i landet är inte lika. Inte heller alla ämnen, elevgrupper eller lärare. Det skulle hota kvaliteten om man, vilket ibland föreslås från fackligt håll, skulle sätta ett tak för hur många lektioner en lärare får ha eller på annat sätt detaljstyra hur varje lärares arbetstid ska fördelas.
Det vore lika absurt som att centralt reglera hur många patientkontakter en sjuksköterska ska ha, eller bestämma att en brandman bara skulle göra ett visst antal utryckningar per vecka oavsett hur många bränder som inträffar.
2. Rektorerna ansvarar för helheten. Då måste de också få möjlighet att, tillsammans med sina lärare, planera helheten. Idag är närmare en fjärdedel av lärarnas arbetstid förtroendearbetstid. Denna väljer lärarna själva hur och var de vill förlägga och många rektorer har i praktiken inget inflytande över hur tiden används. Det riskerar att gå ut över både arbetsmiljö, elevernas resultat och skolans kvalitet.
En sådan ordning skulle vara otänkbar för chefer i andra verksamheter. De fackliga organisationerna uttrycker ibland oro för lärarnas arbetsbörda. En chef som ska kunna hjälpa en enskild medarbetare att prioritera, måste kunna påverka hur den viktigaste komponenten – arbetstiden – används. Detta är också nödvändigt för förbättrade resultat i skolan.
Vi vill ha moderna arbetslag där lärarna planerar och följer upp undervisning tillsammans och tar fram gemensamma arbetssätt. Så jobbar också många skolor i dag. Ska det arbetssättet fungera måste lärarna vara i skolan när elever och kollegor är i skolan. Det betyder inte att lärare ska arbeta mer. Det vi vill är att rektorerna, tillsammans med sina lärare, ska ha större möjlighet att planera helheten.
3. Vidare behövs mer fakta och färre myter i skoldebatten. Ett exempel är lärartätheten, som har ökat i alla skolformer de senaste åren, trots att motsatsen ofta hävdas.
De senaste fem åren har antalet grundskoleelever minskat med 13,5 procent. Under samma tid har antalet tjänstgörande lärare endast minskat med 7 procent.
4. Slutligen vill vi se en tydligare individualisering av lärarnas löner som återspeglar den enskilda lärarens ansvar, arbetsuppgifter och resultat. Kompetens i kombination med bra resultat ska löna sig. Möjligheten finns i dagens avtal, men på många håll har det här synsättet mött motstånd lokalt.
Vi hoppas att den tiden nu är förbi och att vi gemensamt kan ta rejäla kliv framåt så att lärare som presterar bra kan få den löneutveckling de är värda. Detta förutsätter modiga rektorer som vågar lyfta fram bra lärare och diskutera brister i enskilda lärares undervisning. Det kräver också framsynta fackliga företrädare.
Alla vi som är inblandade i skolans utveckling – elever och föräldrar, beslutsfattare, lärare och rektorer och fackliga organisationer – vill ha en modern skola i världsklass. I en sådan skola finns inte plats för omoderna arbetstidsvillkor och detaljstyrning.
Vi måste våga lita på rektorer och lärare och lokala fack på skolorna i Lomma, Haninge, Pajala och i landets övriga kommuner.
De är bättre lämpade än arbetsmarknadens parter i Stockholm att bestämma hur arbetet ska läggas upp på just deras skola för bäst resultat och arbetsmiljö. Vi måste också våga lägga Jante åt sidan i skolan och lyfta fram duktiga och kompetenta lärare. Det tjänar alla på, inte minst eleverna.
INGELA GARDNER SUNDSTRÖM ordförande förhandlingsdelegationen, SKL
HELÉNE FRITZON vice ordförande förhandlingsdelegationen, SKL
ESKIL JOHANSSON 2:e vice ordförande förhandlingsdelegationen, SKL
MARIA STOCKHAUS ordförande utbildningsberedningen, SKL
MARIE-LOUISE RÖNNMARK vice ordförande utbildningsberedningen, SKL
En bra skola kan inte byggas på misstro mot lärarna
Kunskap är en av de mest betydelsefulla tillgångarna för vårt land. Lärarnas uppdrag är att leda dagens unga in i framtiden. När lärare lyckas påverkar det inte bara elevers möjlighet att nå sina drömmar, utan hela Sveriges utveckling. För Sveriges skull borde därför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) argumentera för lärarnas status och förutsättningar. Tyvärr gör inte SKL:s företrädare det på Brännpunkt den 12/10 2009.
Nästa års avtalsrörelse kommer att handla om att vi vill att Sveriges lärare ska kunna utföra sitt arbete med hög kvalitet. Lärares uppgift är att undervisa och förmedla kunskap till eleverna och hjälpa dem att nå målen. Och då behövs tid för såväl förarbete som efterarbete.
SKL:s företrädare säger att man vill se framåt. Men den som inte vill eller vågar se och förstå historien upprepar bara aningslöst misstagen om igen. Det tänker vi inte göra. Vi tänker se framåt och lära av gångna misstag.
Vi lärare slöt 1996 ett avtal med dåvarande Kommunförbundet som skulle ge nya arbetstidslösningar. Sedan dess har vi fått fler elever, större klasser och därmed mindre tid för varje elev. Detta drabbar alla elever. Både de som behöver mer tid för att få med sig kunskaperna, men också de som kan gå fortare fram. Vi lärare har allt mindre tid för den enskilde eleven och antas kunna ägna oss åt allt annat än att undervisa och stärka undervisningens kvalitet. Det är den verklighet som lärare lever i varje dag, oavsett vilken nationell statistik SKL pekar på. Vårt mål är att höja resultaten och se till att alla elever når kunskapsmålen. Men vem ska ansvara för kvaliteten i undervisningen och värna elevens rätt om arbetsgivaren tillåts krama ur mer timmar utan insikt om kvalitet?
Politikernas viktigaste uppgift är att ge skolledare och lärare de mest optimala förutsättningarna att lyckas med sitt uppdrag. SKL argumenterar för att de centrala parterna inte ska lägga sig i utan istället lita på de lokala parterna. Samtidigt som detta sägs, slår SKL fast att rektor ska ha totalkontroll över när lärarna är på arbetsplatsen och att detta ska regleras centralt. Det är sorgligt att SKL för en sådan argumentation istället för att tillsammans med oss skapa en strategi för en skola där lärarna hinner och orkar vara de lärare de vill vara – och som dagens elever och kunskapsutmaningar kräver.
SKL ansluter sig till övriga arbetsgivarorganisationer och vill inte ha centrala lönepåslag i kommande avtal. Den modellen prövades 2007. Då passade många kommuner på att ge lärarna mindre än andra och i vissa fall inget alls. Visa av den erfarenheten kommer vi inte att skriva på ett centralt avtal utan centrala påslag
Individuell lön har arbetsgivarna länge velat ha. Vi har avtal som slår fast detta. Vi vill givetvis att de duktiga lärarna ska kunna ha en mycket hög lön. Det är därför mycket beklagligt att arbetsgivarna hittills gjort så litet för att få det att fungera. Istället har vi fått kraftigt minskad lönespridning. Skolledarna har varken mandatet eller modet att premiera de bästa lärarna.
Skolledningen har det yttersta ansvaret för skolans utveckling och strategi. Enligt flera studier,
bland annat den så omtalade McKinseyrapporten ägnar skolledare i framgångsrika skolländer omkring 80 procent av sin arbetstid åt att vara pedagogiska ledare. Det behöver förstås också svenska skolledare för att kunna fullgöra sitt uppdrag.
Om den negativa resultatutvecklingen i skolan ska brytas, måste krafttag till för ändra på den misstro som finns. Det var också vad Per Unckel, opartisk ordförande i parternas arbetstidsgrupp konstaterade, efter att gruppen misslyckats med att nå en lösning. Unckel har tyvärr rätt: i många skolor präglas relationen mellan lärarna och skolledningen av misstro. Vi måste få bukt med denna misstro om vi ska få skolan att fungera bättre.
Med den pågående ekonomiska krisen och en arbetsgivare som så tydligt vill få större inflytande över arbetstiden vet vi att en tuff avtalsrörelse väntar. Oavsett om vi har hög- eller lågkonjunktur är det samhällsekonomiskt dyrare att låta bli att satsa på skolan.
Vi är beredda att möta alla förslag på ett konstruktivt vis. Men då måste det finnas ett förtroende från båda håll. Och vi förväntar oss då att vi har en motpart som litar på lärarna och som sätter undervisningskvaliteten, elever, lärare och skolledare i centrum – inte kontroll och bristande tillit.
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund
Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet
Publicerad: 12 oktober 2009, 04.43. Senast ändrad: 12 oktober 2009, 08.24
LÄRARNAS VILLKOR Låsningarna mellan arbetsgivarsidan och lärarfacken om lärarnas arbetstid och löner går ut över eleverna. Vi måste sluta titta i backspegeln, skriver företrädare för förhandlingsdelegationen på SKL och ställer fyra krav inför avtalsrörelsen.
Lärarna är den viktigaste resursen för elevernas utveckling och resultat. Trots det har rektorerna, som ansvarar för helheten i skolan, inte möjlighet att fullt ut disponera lärarnas arbetstid utifrån den enskilda skolans behov. Det är ohållbart.
Det senaste året har Sveriges Kommuner och Landsting och de två lärarorganisationerna diskuterat hur lärarnas arbetstid ska användas för att nå bäst resultat i en målstyrd skola. Trots att vi är eniga om att arbetsvillkoren för skolans medarbetare är avgörande för både resultat, kvalitet och arbetsmiljö har vi inte lyckats komma varandra närmare. De låsningar som finns går bara ut över elever, lärare och rektorer.
Nu står vi inför en avtalsrörelse. Det är dags att sluta titta i backspegeln. Det gemensamma målet är en bättre skola. För att uppnå det, krävs ett nytt synsätt på flera områden.
1. De centrala parterna måste sluta peta i detaljer. Alla skolor i landet är inte lika. Inte heller alla ämnen, elevgrupper eller lärare. Det skulle hota kvaliteten om man, vilket ibland föreslås från fackligt håll, skulle sätta ett tak för hur många lektioner en lärare får ha eller på annat sätt detaljstyra hur varje lärares arbetstid ska fördelas.
Det vore lika absurt som att centralt reglera hur många patientkontakter en sjuksköterska ska ha, eller bestämma att en brandman bara skulle göra ett visst antal utryckningar per vecka oavsett hur många bränder som inträffar.
2. Rektorerna ansvarar för helheten. Då måste de också få möjlighet att, tillsammans med sina lärare, planera helheten. Idag är närmare en fjärdedel av lärarnas arbetstid förtroendearbetstid. Denna väljer lärarna själva hur och var de vill förlägga och många rektorer har i praktiken inget inflytande över hur tiden används. Det riskerar att gå ut över både arbetsmiljö, elevernas resultat och skolans kvalitet.
En sådan ordning skulle vara otänkbar för chefer i andra verksamheter. De fackliga organisationerna uttrycker ibland oro för lärarnas arbetsbörda. En chef som ska kunna hjälpa en enskild medarbetare att prioritera, måste kunna påverka hur den viktigaste komponenten – arbetstiden – används. Detta är också nödvändigt för förbättrade resultat i skolan.
Vi vill ha moderna arbetslag där lärarna planerar och följer upp undervisning tillsammans och tar fram gemensamma arbetssätt. Så jobbar också många skolor i dag. Ska det arbetssättet fungera måste lärarna vara i skolan när elever och kollegor är i skolan. Det betyder inte att lärare ska arbeta mer. Det vi vill är att rektorerna, tillsammans med sina lärare, ska ha större möjlighet att planera helheten.
3. Vidare behövs mer fakta och färre myter i skoldebatten. Ett exempel är lärartätheten, som har ökat i alla skolformer de senaste åren, trots att motsatsen ofta hävdas.
De senaste fem åren har antalet grundskoleelever minskat med 13,5 procent. Under samma tid har antalet tjänstgörande lärare endast minskat med 7 procent.
4. Slutligen vill vi se en tydligare individualisering av lärarnas löner som återspeglar den enskilda lärarens ansvar, arbetsuppgifter och resultat. Kompetens i kombination med bra resultat ska löna sig. Möjligheten finns i dagens avtal, men på många håll har det här synsättet mött motstånd lokalt.
Vi hoppas att den tiden nu är förbi och att vi gemensamt kan ta rejäla kliv framåt så att lärare som presterar bra kan få den löneutveckling de är värda. Detta förutsätter modiga rektorer som vågar lyfta fram bra lärare och diskutera brister i enskilda lärares undervisning. Det kräver också framsynta fackliga företrädare.
Alla vi som är inblandade i skolans utveckling – elever och föräldrar, beslutsfattare, lärare och rektorer och fackliga organisationer – vill ha en modern skola i världsklass. I en sådan skola finns inte plats för omoderna arbetstidsvillkor och detaljstyrning.
Vi måste våga lita på rektorer och lärare och lokala fack på skolorna i Lomma, Haninge, Pajala och i landets övriga kommuner.
De är bättre lämpade än arbetsmarknadens parter i Stockholm att bestämma hur arbetet ska läggas upp på just deras skola för bäst resultat och arbetsmiljö. Vi måste också våga lägga Jante åt sidan i skolan och lyfta fram duktiga och kompetenta lärare. Det tjänar alla på, inte minst eleverna.
INGELA GARDNER SUNDSTRÖM ordförande förhandlingsdelegationen, SKL
HELÉNE FRITZON vice ordförande förhandlingsdelegationen, SKL
ESKIL JOHANSSON 2:e vice ordförande förhandlingsdelegationen, SKL
MARIA STOCKHAUS ordförande utbildningsberedningen, SKL
MARIE-LOUISE RÖNNMARK vice ordförande utbildningsberedningen, SKL
En bra skola kan inte byggas på misstro mot lärarna
Kunskap är en av de mest betydelsefulla tillgångarna för vårt land. Lärarnas uppdrag är att leda dagens unga in i framtiden. När lärare lyckas påverkar det inte bara elevers möjlighet att nå sina drömmar, utan hela Sveriges utveckling. För Sveriges skull borde därför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) argumentera för lärarnas status och förutsättningar. Tyvärr gör inte SKL:s företrädare det på Brännpunkt den 12/10 2009.
Nästa års avtalsrörelse kommer att handla om att vi vill att Sveriges lärare ska kunna utföra sitt arbete med hög kvalitet. Lärares uppgift är att undervisa och förmedla kunskap till eleverna och hjälpa dem att nå målen. Och då behövs tid för såväl förarbete som efterarbete.
SKL:s företrädare säger att man vill se framåt. Men den som inte vill eller vågar se och förstå historien upprepar bara aningslöst misstagen om igen. Det tänker vi inte göra. Vi tänker se framåt och lära av gångna misstag.
Vi lärare slöt 1996 ett avtal med dåvarande Kommunförbundet som skulle ge nya arbetstidslösningar. Sedan dess har vi fått fler elever, större klasser och därmed mindre tid för varje elev. Detta drabbar alla elever. Både de som behöver mer tid för att få med sig kunskaperna, men också de som kan gå fortare fram. Vi lärare har allt mindre tid för den enskilde eleven och antas kunna ägna oss åt allt annat än att undervisa och stärka undervisningens kvalitet. Det är den verklighet som lärare lever i varje dag, oavsett vilken nationell statistik SKL pekar på. Vårt mål är att höja resultaten och se till att alla elever når kunskapsmålen. Men vem ska ansvara för kvaliteten i undervisningen och värna elevens rätt om arbetsgivaren tillåts krama ur mer timmar utan insikt om kvalitet?
Politikernas viktigaste uppgift är att ge skolledare och lärare de mest optimala förutsättningarna att lyckas med sitt uppdrag. SKL argumenterar för att de centrala parterna inte ska lägga sig i utan istället lita på de lokala parterna. Samtidigt som detta sägs, slår SKL fast att rektor ska ha totalkontroll över när lärarna är på arbetsplatsen och att detta ska regleras centralt. Det är sorgligt att SKL för en sådan argumentation istället för att tillsammans med oss skapa en strategi för en skola där lärarna hinner och orkar vara de lärare de vill vara – och som dagens elever och kunskapsutmaningar kräver.
SKL ansluter sig till övriga arbetsgivarorganisationer och vill inte ha centrala lönepåslag i kommande avtal. Den modellen prövades 2007. Då passade många kommuner på att ge lärarna mindre än andra och i vissa fall inget alls. Visa av den erfarenheten kommer vi inte att skriva på ett centralt avtal utan centrala påslag
Individuell lön har arbetsgivarna länge velat ha. Vi har avtal som slår fast detta. Vi vill givetvis att de duktiga lärarna ska kunna ha en mycket hög lön. Det är därför mycket beklagligt att arbetsgivarna hittills gjort så litet för att få det att fungera. Istället har vi fått kraftigt minskad lönespridning. Skolledarna har varken mandatet eller modet att premiera de bästa lärarna.
Skolledningen har det yttersta ansvaret för skolans utveckling och strategi. Enligt flera studier,
bland annat den så omtalade McKinseyrapporten ägnar skolledare i framgångsrika skolländer omkring 80 procent av sin arbetstid åt att vara pedagogiska ledare. Det behöver förstås också svenska skolledare för att kunna fullgöra sitt uppdrag.
Om den negativa resultatutvecklingen i skolan ska brytas, måste krafttag till för ändra på den misstro som finns. Det var också vad Per Unckel, opartisk ordförande i parternas arbetstidsgrupp konstaterade, efter att gruppen misslyckats med att nå en lösning. Unckel har tyvärr rätt: i många skolor präglas relationen mellan lärarna och skolledningen av misstro. Vi måste få bukt med denna misstro om vi ska få skolan att fungera bättre.
Med den pågående ekonomiska krisen och en arbetsgivare som så tydligt vill få större inflytande över arbetstiden vet vi att en tuff avtalsrörelse väntar. Oavsett om vi har hög- eller lågkonjunktur är det samhällsekonomiskt dyrare att låta bli att satsa på skolan.
Vi är beredda att möta alla förslag på ett konstruktivt vis. Men då måste det finnas ett förtroende från båda håll. Och vi förväntar oss då att vi har en motpart som litar på lärarna och som sätter undervisningskvaliteten, elever, lärare och skolledare i centrum – inte kontroll och bristande tillit.
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund
Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet
söndag 11 oktober 2009
Förbundsråd-Rådslag-Distriktsordförandekonferens
I veckan har jag varit i Stockholm på tre olika LR-evenemang.
Vid förbundsrådet valdes Bo Jansson, Stockholm, enhälligt till ny andre vice ordförande.
På det s.k. Rådslaget träffades LR:s förbundsråd och Lärarförbundets representantskap för att inleda det interna arbetet med nästa års avtalsrörelse (ca 200 ombud). Först fick vi höra tal av Håkan Frisén, chefsekonom på SEB, som gav en ekonomisk omvärldsanalys.
Därefter talade Ingela Gardner-Sundström, moderat ordförande för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Hon gav den kommunala arbetsgivarens syn på avtalsarbetet. Hon betonade lokal lönebildning, dvs så lite som möjligt (helst ingenting) i centrala potter. Hon sa att också att arbetsgivaren vill ha ett större inflytande på arbetstiden, även på förtroendearbetstiden. Syftet skulle vara att få skolan att fungera bättre. Jag uppfattade att hon faktiskt trodde att det skulle vara möjligt för lärare att ha vanlig semestertjänst och då kunna använda arbetstiden i början av augusti till att planera höstens lektioner! I slutet av talet gav hon en personlig reflektion, där hon sa att skolan är det viktigaste och att lärarna kanske inte alltid fått den uppskattning av arbetsgivaren, som de förtjänat.
Talarlistan slutade med Per Unckel, landshövding och ordförande för arbetstidsutredningen. Hans egna erfarenheter från arbetet i arbetstidsutredningen gav vid handen att han anser att det är uppenbart att skolan inte fungerar överlag. Han hade också sett att det på många håll finns en ömsesidig misstro mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vidare är hans bild att arbetsbördan för lärarna ökat väsentligt på de flesta håll under senare år och att skolan har för många dåliga chefer. Hans åsikt är också att det är ohållbart med en skola, som styrs från så många håll och att kommunpolitikerna skulle sluta att lägga sig i.
Efter detta samlades vi i grupper, där vi diskuterade prioriteringar inför kommande avtalsrörelse. Alla grupper var rörande överens om att det måste finnas något sorts centralt tak för undervisningsuttaget.
Den tredje dagen var det distriktsordförandekonferens, där vi 29 distriktsordföranden dryftade gemensamma spörsmål. Metta berättade om arbetet centralt med bl.a. skollagsförslag, gymnasieförslaget m.m. LR:s jurist Kristina Rollbäck berättade om 12 pågående centrala tvister kring arbetstid. Övriga ämnen som diskuterades var AID, Skolans Dag, medlemsregistret, kompetensutveckling, uppdragsdialog, svininfluensa, stora elevgrupper, sjukpenning, kursverksamhet m.m.
Åsa Elfving
Vid förbundsrådet valdes Bo Jansson, Stockholm, enhälligt till ny andre vice ordförande.
På det s.k. Rådslaget träffades LR:s förbundsråd och Lärarförbundets representantskap för att inleda det interna arbetet med nästa års avtalsrörelse (ca 200 ombud). Först fick vi höra tal av Håkan Frisén, chefsekonom på SEB, som gav en ekonomisk omvärldsanalys.
Därefter talade Ingela Gardner-Sundström, moderat ordförande för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Hon gav den kommunala arbetsgivarens syn på avtalsarbetet. Hon betonade lokal lönebildning, dvs så lite som möjligt (helst ingenting) i centrala potter. Hon sa att också att arbetsgivaren vill ha ett större inflytande på arbetstiden, även på förtroendearbetstiden. Syftet skulle vara att få skolan att fungera bättre. Jag uppfattade att hon faktiskt trodde att det skulle vara möjligt för lärare att ha vanlig semestertjänst och då kunna använda arbetstiden i början av augusti till att planera höstens lektioner! I slutet av talet gav hon en personlig reflektion, där hon sa att skolan är det viktigaste och att lärarna kanske inte alltid fått den uppskattning av arbetsgivaren, som de förtjänat.
Talarlistan slutade med Per Unckel, landshövding och ordförande för arbetstidsutredningen. Hans egna erfarenheter från arbetet i arbetstidsutredningen gav vid handen att han anser att det är uppenbart att skolan inte fungerar överlag. Han hade också sett att det på många håll finns en ömsesidig misstro mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vidare är hans bild att arbetsbördan för lärarna ökat väsentligt på de flesta håll under senare år och att skolan har för många dåliga chefer. Hans åsikt är också att det är ohållbart med en skola, som styrs från så många håll och att kommunpolitikerna skulle sluta att lägga sig i.
Efter detta samlades vi i grupper, där vi diskuterade prioriteringar inför kommande avtalsrörelse. Alla grupper var rörande överens om att det måste finnas något sorts centralt tak för undervisningsuttaget.
Den tredje dagen var det distriktsordförandekonferens, där vi 29 distriktsordföranden dryftade gemensamma spörsmål. Metta berättade om arbetet centralt med bl.a. skollagsförslag, gymnasieförslaget m.m. LR:s jurist Kristina Rollbäck berättade om 12 pågående centrala tvister kring arbetstid. Övriga ämnen som diskuterades var AID, Skolans Dag, medlemsregistret, kompetensutveckling, uppdragsdialog, svininfluensa, stora elevgrupper, sjukpenning, kursverksamhet m.m.
Åsa Elfving
torsdag 1 oktober 2009
tisdag 22 september 2009
Obekväm arbetstid - vad är det?
Det finns fyra ersättningsnivåer för obekväm arbetstid. Vad som gäller för dessa olika nivåer beskriv i detalj på sidorna 76-77 i boken lag och avtal för lärarområdet 2007. Dessa lagar gäller för samtliga oavsett avtal, eftersom de är hämtade ut de allmänna bestämmelserna.
O-tilläggstid A: 91,10 kr/h
O-tilläggstid B: 45,50 kr/h Bland annat vanlig helgtid!
O-tilläggstid C: 36,90 kr/h
O-tilläggstid D: 18,30 kr/h Vardagar 19.00-22.00
O-tilläggstid A: 91,10 kr/h
O-tilläggstid B: 45,50 kr/h Bland annat vanlig helgtid!
O-tilläggstid C: 36,90 kr/h
O-tilläggstid D: 18,30 kr/h Vardagar 19.00-22.00
Kom ihåg! Du får inget ob-tillägg under din förtroendearbetstid.
Har du frågor kan du alltid få svar av ditt lokalombud, eller av oss förstås!
/ Jonas, Åsa och Robert - dina kommunombud i Örnsköldsvik.Samverkan - börjar vid APT!
Den viktigaste länken i hela samverkansavtalet är att fungerande APT genomförs ute i verksamheten. En föredömligt genomförd APT kännetecknas av god kommunikation och medbestämmande.
På vilket sätt skall uppdraget genomföras och verksamheten utvecklas? Vilken fortbildning bör prioriteras framledes? Detta är exempel på frågor som bör finnas på dagordningen vid en fungerande APT. En god chef tar med sig sina intryck från APT, tar fram ett beslutsunderlag och presenterar detta i god tid innan samverkansmötet. Samverkansmötet som sker enligt lagarna om MBL, bygger på att förberedande dialog redan skett ute i arbetslagen vid APT.
Det är bra att cheferna håller oss informerade enligt MBL §19, men det är absolut dags att fler chefer börjar föra dialog kring verksamhetsutveckling med sina arbetslag. Detta skall ni kräva! Allt annat är fullkomligen orimligt och dessutom avtalsbrytande.
Kom ihåg! Arbestlagen har rätt att lämna synpunkter, det är chefens plikt att utifrån detta ta beslut och leda verksamheten vidare. En chef som styr enbart utifrån sina egna, alternativt ledningsgruppens synpunkter är på villovägar och behöver hjälp att hitta hem!!!
Mvh Jonas, Åsa och Robert - dina kommunombud i Örnsköldsvik.
På vilket sätt skall uppdraget genomföras och verksamheten utvecklas? Vilken fortbildning bör prioriteras framledes? Detta är exempel på frågor som bör finnas på dagordningen vid en fungerande APT. En god chef tar med sig sina intryck från APT, tar fram ett beslutsunderlag och presenterar detta i god tid innan samverkansmötet. Samverkansmötet som sker enligt lagarna om MBL, bygger på att förberedande dialog redan skett ute i arbetslagen vid APT.
Det är bra att cheferna håller oss informerade enligt MBL §19, men det är absolut dags att fler chefer börjar föra dialog kring verksamhetsutveckling med sina arbetslag. Detta skall ni kräva! Allt annat är fullkomligen orimligt och dessutom avtalsbrytande.
Kom ihåg! Arbestlagen har rätt att lämna synpunkter, det är chefens plikt att utifrån detta ta beslut och leda verksamheten vidare. En chef som styr enbart utifrån sina egna, alternativt ledningsgruppens synpunkter är på villovägar och behöver hjälp att hitta hem!!!
Mvh Jonas, Åsa och Robert - dina kommunombud i Örnsköldsvik.
Övertid eller förskjuten arbetstid?
Grunden för att få ersättning för någon av dessa begrepp är att din chef med kort varsel ändrar din ordinarie arbetstid...
Övertid uppkommer om din chef med mindre än 14 dagars varsel beordrar dig att ändra din ordinarie arbetstid. De första två timmarna efter det att du vanligtvis slutat så har du rätt till enkel övertid. Ersättningsnivån för detta är 1,5 timme per timme eller 180 % omräknat i lön. Kvalificerad övertid börjar två timmar efter att du vanligtvis slutat, d.v.s. klockan 18.00 om ditt ramschema tar slut klockan 16.00. Ersättningsnivån är 2.0 timme per timme eller 240 % om man tar pengar istället.
Kom ihåg!!! Arbetsgivaren är skyldig att bokföra övertid och den part som vill att ersättningen faller ut i pengar har alltid rätt. Man måste jobba heltid för att kunna få övertid, deltidsarbetare får istället fyllnadstid á 120 %. Man kan inte få ersättning för obekväm arbetstid om man samtidigt fått ersättning för övertid.
Förskjuten arbetstid (gäller inte bilaga M, det vanliga läraravtalet) uppkommer om din chef med mindre än 10 dagars varsel beordrar dig att förskjuta din arbetstid. Du får ersättning för alla dagar som du jobbar med ändrat schema, under dessa tio dagar. Det är den tiden som hamnar utanför ordinarie arbetstid som du får extra betalt för. Efter 10 dagar blir den nya arbetstiden ordinarie arbetstid, om inte förändringen var tillfällig! En tillfällig förändring kan exempelvis vara om två timmar flyttas för ett kvällsmöte. För dessa två timmar faller det ut en extra ersättning på 34 kr/h om du vanligtvis jobbar den dagen, alternativt 67,90 kr/h om dagen vanligtvis är arbetsfri. Infaller förändringen med mycket kort varsel, d.v.s inom de två närmaste kalenderdagarna så ökar tillägget med 50 %.
Kom ihåg! Förändringen kan även innebära att du har rätt till ersättning för obekväm arbetstid! Beloppen skall avrundas uppåt till närmaste hel eller halvtimme.
Ha en bra dag! / Åsa, Jonas och Robert, dina kommunombud i Ö-vik.
Övertid uppkommer om din chef med mindre än 14 dagars varsel beordrar dig att ändra din ordinarie arbetstid. De första två timmarna efter det att du vanligtvis slutat så har du rätt till enkel övertid. Ersättningsnivån för detta är 1,5 timme per timme eller 180 % omräknat i lön. Kvalificerad övertid börjar två timmar efter att du vanligtvis slutat, d.v.s. klockan 18.00 om ditt ramschema tar slut klockan 16.00. Ersättningsnivån är 2.0 timme per timme eller 240 % om man tar pengar istället.
Kom ihåg!!! Arbetsgivaren är skyldig att bokföra övertid och den part som vill att ersättningen faller ut i pengar har alltid rätt. Man måste jobba heltid för att kunna få övertid, deltidsarbetare får istället fyllnadstid á 120 %. Man kan inte få ersättning för obekväm arbetstid om man samtidigt fått ersättning för övertid.
Förskjuten arbetstid (gäller inte bilaga M, det vanliga läraravtalet) uppkommer om din chef med mindre än 10 dagars varsel beordrar dig att förskjuta din arbetstid. Du får ersättning för alla dagar som du jobbar med ändrat schema, under dessa tio dagar. Det är den tiden som hamnar utanför ordinarie arbetstid som du får extra betalt för. Efter 10 dagar blir den nya arbetstiden ordinarie arbetstid, om inte förändringen var tillfällig! En tillfällig förändring kan exempelvis vara om två timmar flyttas för ett kvällsmöte. För dessa två timmar faller det ut en extra ersättning på 34 kr/h om du vanligtvis jobbar den dagen, alternativt 67,90 kr/h om dagen vanligtvis är arbetsfri. Infaller förändringen med mycket kort varsel, d.v.s inom de två närmaste kalenderdagarna så ökar tillägget med 50 %.
Kom ihåg! Förändringen kan även innebära att du har rätt till ersättning för obekväm arbetstid! Beloppen skall avrundas uppåt till närmaste hel eller halvtimme.
Ha en bra dag! / Åsa, Jonas och Robert, dina kommunombud i Ö-vik.
torsdag 17 september 2009
Paus och rast!!!
Paus och rast är två begrepp som skiljer sig något åt...
Paus ingår i arbetstiden och är till för andhämtning, avslappning, toabesök och liknande aktiviteter. Praxis brukar vara 5 minuter per arbetad timme, vilket generar 35 minuter under en vanlig arbetsdag. Ta vara på pausen!
Rast ingår inte i arbetstiden. Du har rätt att få / skyldighet att ta rast efter som mest 5 timmars arbete. Du skall vara helt ansvarsfri under din rast och du skall ha möjlighet till minst 30 minuters vila. 30 minuter hål mellan två lektioner är alltså inte dugligt!
Mvh Jonas, Åsa och Robert
Paus ingår i arbetstiden och är till för andhämtning, avslappning, toabesök och liknande aktiviteter. Praxis brukar vara 5 minuter per arbetad timme, vilket generar 35 minuter under en vanlig arbetsdag. Ta vara på pausen!
Rast ingår inte i arbetstiden. Du har rätt att få / skyldighet att ta rast efter som mest 5 timmars arbete. Du skall vara helt ansvarsfri under din rast och du skall ha möjlighet till minst 30 minuters vila. 30 minuter hål mellan två lektioner är alltså inte dugligt!
Mvh Jonas, Åsa och Robert
onsdag 16 september 2009
Känner du någon som borde vara med i LR?
Gör då slag i saken om påminn den personen om det! Nyrekrytering är viktigt eftersom LR som organisation är på väg in i en generationsväxling. Vårt mål är att även framledes upprätthålla en hög servicenivå. Detta kan vi garantera med en stabil organisation i ryggen. Låt oss klara av generationsväxlingen tillsammans. Får ni nya medlemmar så meddela mig detta. Jag kommer genast ut med fika till alla och bekantar mig med nytillskottet.
På http://www.lr.se/ under länken bli medlem, hittar ni medlemsansökan. Nuförtiden är det enkelt att byta a-kassa. Har de försäkringar så kan de behålla dem eftersom vi har samma försäkringsbolag
Mvh Jonas biträdande kommunombud LR
På http://www.lr.se/ under länken bli medlem, hittar ni medlemsansökan. Nuförtiden är det enkelt att byta a-kassa. Har de försäkringar så kan de behålla dem eftersom vi har samma försäkringsbolag
Mvh Jonas biträdande kommunombud LR
tisdag 15 september 2009
Äntligen börjar kontoret vara klart!
Vi har bytt lokaler och finns numera i Örnfrakts gamla lokaler på Järnvägsgatan 8. Allt är inte färdigt än, men det börjar se förhållandevis bra ut.
Telefonen krånglar så sök oss säkrast via mail eller mobiltelefon!
Känn er alltid välkomna att titta förbi!
/ Jonas, Åsa och Robert
Telefonen krånglar så sök oss säkrast via mail eller mobiltelefon!
Känn er alltid välkomna att titta förbi!
/ Jonas, Åsa och Robert
Välkommen till kommunföreningens blogg!
Här kommer du att kunna följa LR:s fackliga verksamhet inom kommunföreningen samt riksnivå. Det är vår avsikt att hålla dig som ombud / medlem informerad om vad som händer och sker, genom att samla viktig information på en och samma plats. Här på vår blogg har vi dessutom samlat länkar till diverse siter som kan vara till nytta för dig som medlem.
Deltag gärna i våra undersökningar så gör du din röst hörd.
Mvh Åsa, Jonas och Robert!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
